FLORIDA - Geopolitiskt isolerat
Läget kring Florida 1754–1755. ”Ind. res.” – indianreservat.
(Karta: Pinpin, Wikimedia, besk. och red.)
KRIG MELLAN SPANIEN OCH ENGLAND / STORBRITANNIEN SAMT USA
Krig År Spanien
Engelsk-spanska
kriget 1587–1604 Mot England
Engelsk-spanska
kriget 1655–1659
Mot England
Pfalziska
tronföljdskriget 1688–1697
Allierat med England
Spanska
tronföljdskriget 1701–1714
Splittrat
Kvadruppelalliansens
krig 1718–1720
Mot Storbritannien
Brittisk-spanska
kriget 1722–1729 Mot Storbritannien
Kriget
om Jenkins öra 1739–1743
Mot Storbritannien
Österrikiska
tronföljdskriget 1740–1748
Mot Storbritannien
Sjuårskriget 1756–1763
Mot Storbritannien
Amerikanska
frihetskriget 1775–1783
Mot Storbritannien
Revolutions-
och Napoleonkrigen 1792–1815 Mot Storbritannien
Första
seminolkriget 1817–1818 Mot USA
Många har sannolikt USA:s territoriella expansion, med revolution, köp och erövringskrig, ganska klar för sig. Florida, med sin lite mer komplicerade historia, kan dock utgöra ett undantag. I den har artikeln presenteras en kort överblick över Floridas varierande öden och hur området år 1819 blev amerikanskt
Spanjorerna ansåg sig genom fördraget i
Tordesillas 1494 vara ägare till den amerikanska kontinenten. Man kunde dock
inte ta hela området i besittning på en gång. Den västra delen av dagens USA
befolkades sparsamt, men sedan blev det inte så mycket mer.
Spanjoren Juan Ponce de León landsteg dock i Florida under påsken 1513, som den förste officielle representanten för Spanien. Man hittade många blommor, vilket kan ha gett Florida dess namn, men inget guld. Man stötte också på Calusa-indianerna, vilka på intet sätt välkomnade de nyanlända. Ponce de León själv stupade i de följande striderna. Antalet indianer i Florida vid spanjorernas ankomst har beräknats till cirka 350 000. Till slut, 1559, kunde en spansk koloni grundläggas vid Pensacola. Den föll dock snart offer för en orkan och övergavs. Spanjorerna medförde hästen, som tidigare hade funnits i Nordamerika men utrotats cirka 10 000 år tidigare.
Fransmän skulle bli tvåa i
Florida. År 1564 grundade hugenotter Fort Caroline där dagens Jacksonville
ligger. Följande år grundade spanjoren Pedro Manéndez de Avilés staden San
Augustin, som därmed blev den äldsta staden i dagens Nordamerika. De båda
kolonierna utkämpade skoningslösa strider, vilka Spanien till slut vann.
Spanjorerna började sedan sätta sig vid de olika flodmynningarna och grundade bland annat Fort Lauderdale, Miami, Tampa samt återstartade Pensacola. Hundratals missionshus grundades. San Augustin plundrades och brändes flera gånger av pirater. För att få stopp på detta byggdes Castillo de San Marcos 1672. Den skulle 1742 kompletteras med Fort Matanzas.
FRANSMÄNNEN ETABLERAR SIG I NÄROMRÅDET
Frankrike var en av de nationer som inte betraktade Nordamerika som självklart spanskt. År 1682 landsteg den franske upptäcktsresanden René-Robert Cavelier de la Salle vid Mississippiflodens mynning. Han utropade snabbt Mississippifloden med kringliggande land som franskt. Louisiana, uppkallat efter Louis XIV, var skapat. Med detta hade spanska Florida hamnat i en geopolitiskt svår situation. I norr fanns engelsmännen, där gränsen länge skulle vara oklar. Väster om engelsmännen låg ett indian-reservat. Caveliers yrkanden var dessutom början till ett stort franskt område som skulle skära av Florida från det övriga spanska väldet i Amerika.
TILL BRITTISKT ÖVERTAGANDE
Alla koloniers stora problem var att de kunde bli
indragna i de krig som med viss regelbundenhet bröt ut i Europa. Under spanska
tronföljdskriget gick den engelske översten James Moore, som var allierad med
Yamasi- och Creekindianer, mot San Augustin. Staden jämnades med marken, men
Moore kunde inte inta Castillo de San Marcos.
Nästa prövning kom under kvadruppel-alliansens krig, där Spanien stod mot bland andra Frankrike. Franska trupper erövrade Pensacola år 1719, varefter staden var ockuperad till krigsslutet 1722. Under österrikiska tronföljdskriget var det dags igen. Den brittiske generalen James Oglethorpe anföll San Augustine, men misslyckades med att erövra Castillo de San Marcos.
Sjuårskriget, 1756–1763 skulle få konsekvenser för Florida. Britterna kunde erövra den viktiga spanska hamnstaden Havanna på Kuba. I fredsförhandlingarna fick Spanien tillbaka Havanna, mot att de avstod Florida.
Den brittiska tiden innebar en viss ekonomisk
utveckling, dock oklart hur stor. Under den brittiska tiden flyttade även
Seminol-indianerna in i Florida. En stor del av ursprungsbefolkningen hade
dukat under i sjukdomar och det fanns alltså plats för andra.
Sjuårskriget fick en annan viktig konsekvens för Florida. I freden fick Storbritannien dagens Kanada och Mississippis östbank. Överenskommelsen gav britterna en del av dagens Alabama, som anslöts till Florida. Fransmännen skulle nu inte kunna försvara den återstående delen av deras Louisiana och spanjorerna fick västbanken, ett väldigt område bara det.
AMERIKANSKA FRIHETSKRIGET
Amerikanska frihetskriget skulle innebära nya
omvälvningar för det brittiska Florida. När den amerikanska revolutionen
inleddes 1776 ställde sig Florida helhjärtat på britternas sida. Två
amerikanska försök att inta Florida misslyckades och Florida var lojalt mot
Storbritannien genom hela kriget.
Ett hot dök dock upp. Spanien förklarade krig mot Storbritannien 1779. Den energiske Bernardo de Gálvez, som var guvernör i det nu spanska Louisiana, intog Mobile i dagens Alabama 1780. Han gick sedan mot Pensacolas Fort George, som försvarades av den brittiske generalen John. Campbell. Redan i maj 1780 tvingades Campbell kapitulera sedan ett krutförråd i fästet hade exploderat.
I freden 1783 blev Florida spanskt igen. Ett stort antal britter lämnade Florida och mycket land avbefolkades. Landet fylldes dock på med förrymda slavar, som hade en fristad i Florida, amerikanska nybyggare och även indianer från andra delar av Nordamerika.
Under Napoleonkrigen hände något
viktigt. Spanien överlät 1801 sin del av Louisiana till Frankrike igen.
Napoleon sålde dock området till USA två år senare. Spaniens Florida var nu än
mer inringat av USA.
Det amerikanska köpet 1803, ”the Louisiana Purchase”.
Dagens nationsgränser.
(Karta: William Morris, Wikimedia.)
SLUTET PÅ SPANSKT STYRE
Under 1810-talet började amerikanska trupper att
anfalla in i Florida, främst i kampanjer mot Seminol-indianerna, kampan-jer
ledda av Andrew Jackson. Kampanjerna förklarades med de oklara gränserna samt
att Florida var laglöst. Det faktum att förrymda slavar fick en fristad i
Florida var en nagel i ögat på amerikanska slavägare.
Inte minst Jacksons anfall fick
Florida att framstå som en belastning i Madrid. Spanien hade inte råd att hålla
trupper i Florida och man hade just inga fördelar av innehavet, framförallt
inga ekonomiska. Förhandlingar inleddes och 1819 undertecknades ”the Adams–Onis
Treaty”. Spanien fick fem miljoner dollar och USA fick Florida. Övertagandet
genomfördes den 17 juli 1821.
EPILOG
Många tidigare slavar flydde till Kuba eller till Bahamas för inte åter bli slavar när USA tog över. Ett ökat antal amerikaner, som ägnade sig åt jordbruk och plantageverksamhet, skapade större motsättningar mellan de nyinflyttade och seminolerna. USA sände trupper och det andra seminolkriget inleddes 1835. Mellan 900 och 1 500 seminolkrigare förde ett framgångsrikt gerillakrig mot den amerikanska armén under sju år. I slutändan deporterades ett stort antal seminoler till väster om Mississippifloden, men ett antal drog sig obesegrade in i träsken.
Florida blev en delstat år 1845.
På randen till inbördeskriget hade Florida 140 000 invånare, varav nästan
45 procent var slavar och färre än 1 000 var ”free people of color”. Man
låg också högst i den amerikanska mordstatistiken. Under inbördeskriget gick
Florida med Konfederationen, men entusiasmen för denna svalnade snabbt.
Staten nedföll i närmast anarki till unionstrupper anlände efter kriget och återställde ordningen.
Trots att den spanska
regeringen, av skäl som man kan förstå, inte hade Florida särskilt högt upp på
sin prioriteringslista lyckades Castillo de San Marcos två gånger stå emot
brittiska belägringar. Fenomenet förklaras ofta med att fästningen var byggd
med ”coquina”-sten, en ovanligt mjuk sten. Istället för att splittras av
kanonkulorna absorberade stenen dem, till britternas stora frustration.
Den sten som Castillo de San Marcos var byggd i
splittrades inte av kanonkulor, utan absorberade dem. Detta var en viktig del i
att fästet var svårt att inta.
Castillo de San Marco påminner om vikten av försvarbara
fästningar för att kunna behålla landområden.
(Foto: Okänd, Wikimedia.)
LITTERATUR
Kohn,
George Childs, Dictionary of Wars (New York, NY 2007).
Zeldovich, Lina, “The Mystery of Florida’s Cannonball-Eating Spanish
Fort”, atlasobscura.com, July 4, 2019.
es. & en.wikipedia
