Nr 31 Oktober 2026 EXEMPELTEXT - Florida: Geopolitiskt isolerat

 

FLORIDA - Geopolitiskt isolerat

 

 

 

Läget kring Florida 1754–1755. ”Ind. res.” – indianreservat.

(Karta: Pinpin, Wikimedia, besk. och red.)

KRIG MELLAN SPANIEN OCH ENGLAND / STORBRITANNIEN SAMT USA

Krig                                                                               År                  Spanien       

 

Engelsk-spanska kriget                                                   1587–1604    Mot England

Engelsk-spanska kriget                                                   1655–1659    Mot England

Pfalziska tronföljdskriget                                                1688–1697    Allierat med England

Spanska tronföljdskriget                                                 1701–1714    Splittrat

Kvadruppelalliansens krig                                               1718–1720    Mot Storbritannien

Brittisk-spanska kriget                                                    1722–1729    Mot Storbritannien

Kriget om Jenkins öra                                                     1739–1743    Mot Storbritannien

Österrikiska tronföljdskriget                                           1740–1748    Mot Storbritannien

Sjuårskriget                                                                     1756–1763    Mot Storbritannien

Amerikanska frihetskriget                                               1775–1783    Mot Storbritannien

Revolutions- och Napoleonkrigen                                   1792–1815    Mot Storbritannien

Första seminolkriget                                                        1817–1818    Mot USA 

 

Många har sannolikt USA:s territoriella expansion, med revolution, köp och erövringskrig, ganska klar för sig. Florida, med sin lite mer komplicerade historia, kan dock utgöra ett undantag. I den har artikeln presenteras en kort överblick över Floridas varierande öden och hur området år 1819 blev amerikanskt

Spanjorerna ansåg sig genom fördraget i Tordesillas 1494 vara ägare till den amerikanska kontinenten. Man kunde dock inte ta hela området i besittning på en gång. Den västra delen av dagens USA befolkades sparsamt, men sedan blev det inte så mycket mer.

Spanjoren Juan Ponce de León landsteg dock i Florida under påsken 1513, som den förste officielle representanten för Spanien. Man hittade många blommor, vilket kan ha gett Florida dess namn, men inget guld. Man stötte också på Calusa-indianerna, vilka på intet sätt välkomnade de nyanlända. Ponce de León själv stupade i de följande striderna. Antalet indianer i Florida vid spanjorernas ankomst har beräknats till cirka 350 000. Till slut, 1559, kunde en spansk koloni grundläggas vid Pensacola. Den föll dock snart offer för en orkan och övergavs. Spanjorerna medförde hästen, som tidigare hade funnits i Nordamerika men utrotats cirka 10 000 år tidigare.

Fransmän skulle bli tvåa i Florida. År 1564 grundade hugenotter Fort Caroline där dagens Jacksonville ligger. Följande år grundade spanjoren Pedro Manéndez de Avilés staden San Augustin, som därmed blev den äldsta staden i dagens Nordamerika. De båda kolonierna utkämpade skoningslösa strider, vilka Spanien till slut vann.

Spanjorerna började sedan sätta sig vid de olika flodmynningarna och grundade bland annat Fort Lauderdale, Miami, Tampa samt återstartade Pensacola. Hundratals missionshus grundades. San Augustin plundrades och brändes flera gånger av pirater. För att få stopp på detta byggdes Castillo de San Marcos 1672. Den skulle 1742 kompletteras med Fort Matanzas.

FRANSMÄNNEN ETABLERAR SIG I NÄROMRÅDET

Frankrike var en av de nationer som inte betraktade Nordamerika som självklart spanskt. År 1682 landsteg den franske upptäcktsresanden René-Robert Cavelier de la Salle vid Mississippiflodens mynning. Han utropade snabbt Mississippifloden med kringliggande land som franskt. Louisiana, uppkallat efter Louis XIV, var skapat. Med detta hade spanska Florida hamnat i en geopolitiskt svår situation. I norr fanns engelsmännen, där gränsen länge skulle vara oklar. Väster om engelsmännen låg ett indian-reservat. Caveliers yrkanden var dessutom början till ett stort franskt område som skulle skära av Florida från det övriga spanska väldet i Amerika.

TILL BRITTISKT ÖVERTAGANDE

Alla koloniers stora problem var att de kunde bli indragna i de krig som med viss regelbundenhet bröt ut i Europa. Under spanska tronföljdskriget gick den engelske översten James Moore, som var allierad med Yamasi- och Creekindianer, mot San Augustin. Staden jämnades med marken, men Moore kunde inte inta Castillo de San Marcos.

Nästa prövning kom under kvadruppel-alliansens krig, där Spanien stod mot bland andra Frankrike. Franska trupper erövrade Pensacola år 1719, varefter staden var ockuperad till krigsslutet 1722. Under österrikiska tronföljdskriget var det dags igen. Den brittiske generalen James Oglethorpe anföll San Augustine, men misslyckades med att erövra Castillo de San Marcos.

Sjuårskriget, 1756–1763 skulle få konsekvenser för Florida. Britterna kunde erövra den viktiga spanska hamnstaden Havanna på Kuba. I fredsförhandlingarna fick Spanien tillbaka Havanna, mot att de avstod Florida.

Den brittiska tiden innebar en viss ekonomisk utveckling, dock oklart hur stor. Under den brittiska tiden flyttade även Seminol-indianerna in i Florida. En stor del av ursprungsbefolkningen hade dukat under i sjukdomar och det fanns alltså plats för andra.

Sjuårskriget fick en annan viktig konsekvens för Florida. I freden fick Storbritannien dagens Kanada och Mississippis östbank. Överenskommelsen gav britterna en del av dagens Alabama, som anslöts till Florida. Fransmännen skulle nu inte kunna försvara den återstående delen av deras Louisiana och spanjorerna fick västbanken, ett väldigt område bara det.

AMERIKANSKA FRIHETSKRIGET

Amerikanska frihetskriget skulle innebära nya omvälvningar för det brittiska Florida. När den amerikanska revolutionen inleddes 1776 ställde sig Florida helhjärtat på britternas sida. Två amerikanska försök att inta Florida misslyckades och Florida var lojalt mot Storbritannien genom hela kriget.

Ett hot dök dock upp. Spanien förklarade krig mot Storbritannien 1779. Den energiske Bernardo de Gálvez, som var guvernör i det nu spanska Louisiana, intog Mobile i dagens Alabama 1780. Han gick sedan mot Pensacolas Fort George, som försvarades av den brittiske generalen John. Campbell. Redan i maj 1780 tvingades Campbell kapitulera sedan ett krutförråd i fästet hade exploderat.

I freden 1783 blev Florida spanskt igen. Ett stort antal britter lämnade Florida och mycket land avbefolkades. Landet fylldes dock på med förrymda slavar, som hade en fristad i Florida, amerikanska nybyggare och även indianer från andra delar av Nordamerika.

Under Napoleonkrigen hände något viktigt. Spanien överlät 1801 sin del av Louisiana till Frankrike igen. Napoleon sålde dock området till USA två år senare. Spaniens Florida var nu än mer inringat av USA.

 

Det amerikanska köpet 1803, ”the Louisiana Purchase”. Dagens nationsgränser.

(Karta: William Morris, Wikimedia.)

SLUTET PÅ SPANSKT STYRE

Under 1810-talet började amerikanska trupper att anfalla in i Florida, främst i kampanjer mot Seminol-indianerna, kampan-jer ledda av Andrew Jackson. Kampanjerna förklarades med de oklara gränserna samt att Florida var laglöst. Det faktum att förrymda slavar fick en fristad i Florida var en nagel i ögat på amerikanska slavägare.

Inte minst Jacksons anfall fick Florida att framstå som en belastning i Madrid. Spanien hade inte råd att hålla trupper i Florida och man hade just inga fördelar av innehavet, framförallt inga ekonomiska. Förhandlingar inleddes och 1819 undertecknades ”the Adams–Onis Treaty”. Spanien fick fem miljoner dollar och USA fick Florida. Övertagandet genomfördes den 17 juli 1821.

EPILOG

Många tidigare slavar flydde till Kuba eller till Bahamas för inte åter bli slavar när USA tog över. Ett ökat antal amerikaner, som ägnade sig åt jordbruk och plantageverksamhet, skapade större motsättningar mellan de nyinflyttade och seminolerna. USA sände trupper och det andra seminolkriget inleddes 1835. Mellan 900 och 1 500 seminolkrigare förde ett framgångsrikt gerillakrig mot den amerikanska armén under sju år. I slutändan deporterades ett stort antal seminoler till väster om Mississippifloden, men ett antal drog sig obesegrade in i träsken.

Florida blev en delstat år 1845. På randen till inbördeskriget hade Florida 140 000 invånare, varav nästan 45 procent var slavar och färre än 1 000 var ”free people of color”. Man låg också högst i den amerikanska mordstatistiken. Under inbördeskriget gick Florida med Konfederationen, men entusiasmen för denna svalnade snabbt.

Staten nedföll i närmast anarki till unionstrupper anlände efter kriget och återställde ordningen.

Trots att den spanska regeringen, av skäl som man kan förstå, inte hade Florida särskilt högt upp på sin prioriteringslista lyckades Castillo de San Marcos två gånger stå emot brittiska belägringar. Fenomenet förklaras ofta med att fästningen var byggd med ”coquina”-sten, en ovanligt mjuk sten. Istället för att splittras av kanonkulorna absorberade stenen dem, till britternas stora frustration.

 

 

Den sten som Castillo de San Marcos var byggd i splittrades inte av kanonkulor, utan absorberade dem. Detta var en viktig del i att fästet var svårt att inta.

Castillo de San Marco påminner om vikten av försvarbara fästningar för att kunna behålla landområden.

 

(Foto: Okänd, Wikimedia.)

 

LITTERATUR

Kohn, George Childs, Dictionary of Wars (New York, NY 2007).

Zeldovich, Lina, “The Mystery of Florida’s Cannonball-Eating Spanish Fort”, atlasobscura.com, July 4, 2019.

es. & en.wikipedia